Skip to content

nffb5temp

[TEMP]

Bilder i böcker •|• Billeder i bøger 

 

5. seminar i Nordisk Forum for Boghistorie

 
Den 7. oktober 2011 håller NFFB eftermiddagsseminarium där frågor och forskning om bildens funktion och betydelse i boken står i centrum.
 
Eftermiddagens program ser således ud. Klik på titlerne for at læse abstracts
 

13:00 Velkomst og nyt fra forummet
13:20 Gunilla Törnvall • Från handkolorerat koppartryck till färglitografi
13:50 Gunnel Hedberg •  Produktstrategier för en ny teknik
14:20 PAUSE
14:50 Hans Dam Christensen • Plus de figures!
15:20 Vilborg S. Hovet • Boka, kunsten og litteraturen
15:50 Vi slutter af med fri snak, lidt vand, vin og snacks

 
Seminaret finder sted på Institutionen för Kulturvetenskaper – Bok och Bibliotekshistoria, Lunds Universitet – nærmere bestemt i Josephson-bygningen, Biskopsgatan 7, sal 314.
 
Oplæggene vil blive publiceret efterfølgende på hjemmesiden i form af manuskript eller kort sammenfatning.
 
Alle er velkomne!
 
 

ABSTRACTS

 

GUNILLA TÖRNVALL

(Doktorand, Avdelningen för bokhistoria, Lunds universitet)

Från handkolorerat koppartryck till färglitografi

 
År 1901 fick botanisten Carl Lindman i uppdrag av Wahlström & Widstrands förlag att skriva texten till en nyutgivning av bilderna ur den sedan länge utgångna Svensk botanik (1802-1843) av J. W. Palmstruch. De gamla kopparplåtarna skulle överföras till litografisk sten och därmed kunna mångfaldigas i färg till en betydligt lägre kostnad och med större spridning än den handkolorerade förlagan. Floran fick titeln Bilder ur Nordens flora, och gavs parallellt ut på danska med titeln Billeder af Nordens flora. Carl Lindman insåg ganska snart att också bilderna behövde ändras och kompletteras. 
De äldre bilderna blev noggrant undersökta, korrigerade och försågs med nya, kraftigt förstorade detaljer. Många av Lindmans ändringar har att göra med skillnaderna i trycktekniken. Färglitografin medger exempelvis tryckning utan svarta konturer, eftersom tryckfärgen i sig kan markera växtens ytterkonturer. En annan skillnad är den formskapande tongradering som är möjlig i litografin, istället för koppartryckets streckskuggning.I mitt föredrag kommer jag att diskutera överföringen från koppartryck till färglitografi och hur detta påverkat slutresultatet, utifrån bilden av växten vattenstäkra, Oenanthe aquatica.
 
 

GUNNEL HEDBERG

(Bibliotekarie och doktorand i bokhistoria, Lunds universitet)

Produktstrategier för en ny teknik.

 
Föredraget handlar om litografins tidiga historia, d.v.s första årtiondet av 1800-talet. Litografin, eller stentrycket, uppmärksammades till en början av utgivare av nottryck, men dess användingsområde breddades snart alltmer. Militär användning i fält var tidigt en användning som flera var inne på. Illustration av böcker var också något som intresserade många förläggare.
 
 

HANS DAM CHRISTENSEN

(Forskningschef, Det Informationsvidenskabelige Akademi, København)

Plus de figures!

 
Ferdinand de Saussures hovedværk, Cours de linguistique générale blev udgivet posthumt i 1916. Det bygger på studerendes forelæsningsnoter. Forelæsningernes formål var at formulere en videnskab om tegnene i det sociale liv, hvor sprogsystemet stod i centrum som det væsentligste blandt andre tegnsystemer. Dette har senere medført kritik af bl.a. strukturalismens verbocentrisme. Cours de linguistique générale indeholder dog tillige billeder i form af notationer, figurer (fx Saussures »tegnmodel«) og visualisering af metaforer (fx en gennemskåret plantestængel, som viser forskellen på en synkron og diakron sprogvidenskab). Da Saussures egne manuskriptnoter blev publiceret i 2002, indeholdt de tilsvarende billeder fra forfatterens hånd, så det er nærliggende at antage, at 1916-værkets billeder også er hans. Blandt noterne findes desuden en mindre tekst med dette oplægs overskrift i titlen.
Oplægget undersøger Saussures anvendelse af billeder, og der spørges til, hvordan de spiller sammen med teksten og om brugen ændrer opfattelsen af sprogsystemet som det væsentligste blandt andre tegnsystemer.
 
 

VILBORG S. HOVET

(Cand.philol, dr.art, og freelance forsker, Oslo)

Boka, kunsten og litteraturen

 
Illustrert tekst har funnest like lenge som skriftspråket, og sjangeren illustrert bok er omfattande. Kunstnarillustrert skjønnlitteratur er ein spesiell type illustrerte bøker, og må behandlast særskilt. Kva er det som skjer når ein biletkunstnar illustrerer skjønnlitteratur? Kva er ein illustrasjon? Kva er eigentleg ei bok – og kva gjer boka med kunsten og biletkunsten med litteraturen? Den franske filosofen og semiologen Roland Barthes seier at det er berre to måtar ord og bilete kan fungere saman på, nemleg som forankring (ancrage) og som avløysing (relais). Men kva når den litterære teksta er utgangspunktet, referansane frå den verbale teksta til bileta er tydelege, og resultatet er ei vidareføring av tematikken i forfattarteksta i eit klart sjølvstendig visuelt uttrykk? Spørsmåla blir illustrerte med eksempel frå norsk skjønnlitteratur og Den illustrerte boka. Historia om norsk bokillustrasjon (Unipub 2011).
 
 

Reklamer
No comments yet

Skriv et svar

Udfyld dine oplysninger nedenfor eller klik på et ikon for at logge ind:

WordPress.com Logo

Du kommenterer med din WordPress.com konto. Log Out / Skift )

Twitter picture

Du kommenterer med din Twitter konto. Log Out / Skift )

Facebook photo

Du kommenterer med din Facebook konto. Log Out / Skift )

Google+ photo

Du kommenterer med din Google+ konto. Log Out / Skift )

Connecting to %s

%d bloggers like this: